Det har gått 9 dagar sedan förlossningen och jag tänker ofta tillbaka på den dagen när jag ligger där i sängen och knappt förstår att nu händer det - det är på riktigt! Det jag vill få fram med denna text är att det är så sjukt häftigt att föda barn, du kanske inte förstår det under stunden då du ligger där men efteråt.

Vattnet gick av sig själv när jag låg i sängen och det var en upplevelse, som att en vattenfylld ballong tas hål på och det forsar ut utan att du kan hindra det helt utan förvarning. Och för att inte prata om krystvärkarna, vilka kraftiga värkar det är. Vet inte hur alla upplever dom men jag kände absolut ingen smärta bara att kroppen själv började krysta och jag var tvungen att lita på min kropp och hänga på. Krystningsvärkarna är så kraftfulla att du gör ljud ifrån dig (i alla fall jag) som när du sitter på toaletten och är jätte hård i magen och verkligen måste ta i från tårna - det ljudet.

Allt gick så fort under min förlossning så jag hade aldrig riktigt tid att tänka igenom saker, det var bara att köra på och göra som alla sa till mig. Jag vet att många är rädda för att spricka under förlossningen men jag kan säga att du inte alls kommer att tänka på det när du väl ligger där och krystar. Allt du tänker på är att krysta och krysta till det lilla miraklet kommer ut. Det viktiga är nog att du försöker att hålla dig lugn och lyssna på barnmorskan som leder dig genom hela förloppet. Gå in i dig själv och fokusera men lyssna även på vad dom säger till dig så går allt superbra!

Kan också säga att när Frank var ute så var jag inte alls sugen på att tänka på nästa barn och att ens föda ett barn till för jag var så slut i kroppen, allt hända på en och samma gång. Men nu när jag har hunnit smälta allt så kan jag tänka mig att göra om det och tjejer våra kroppar är otroliga!! Var inte rädd för att föda barn - det är en upplevelse för livet.